Naturvårdsverket har identifierat vilka källor som står för de största utsläppen av mikroplast i Sverige. Kunskap och medvetenheten om mikroplaster behöver öka. Forskning, förbättrad upphandling, vägledning, dialog och informationsinsatser föreslås för minskade utsläpp av mikroplaster i Sverige.

Slitage av däck och vägar, konstgräsplaner, industriell produktion och hantering av primärplast, tvätt av syntetfibrer, båtbottenfärg och nedskräpning är de källor som i första hand bör åtgärdas. De här källorna är också de som står för de största utsläppen av mikroplast enligt den kartläggning som gjorts. Rapporten lämnades till regeringen idag.

– Rapporten ger en första samlad bild av mikroplasters ursprung i Sverige och spridningsvägar till hav, sjöar och vattendrag. Den kommer att vara ett viktigt underlag i det fortsatta arbetet för att minska mängden mikroplast i hav, sjöar och vattendrag, säger Ingela Hiltula, biträdande chef för Samhällsavdelningen på Naturvårdsverket.

a dack
Rapporten visar på vilka steg som behöver tas för att förebygga och minska spridning av mikroplaster från landbaserade källor till hav, sjöar och vattendrag. Bristen på data är betydande och osäkerheterna stora. För att på längre sikt förhindra att mikroplastutsläpp uppstår och att spridningen minskar är kunskapsuppbyggnad central. De kunskapsluckor som identifierats ligger till grund för förslagen om beställargrupper och forskning och utveckling. Samtidigt behöver medvetenheten om mikroplaster öka. Därför föreslås även vägledning, dialog och informationsinatser i syfte att höja både kunskapen och medvetenheten om mikroplaster.

– Mikroplaster är ett miljöproblem som berör alla. Arbetet med det här uppdraget har satt mikroplaster på agendan. Det pågår redan en rad frivilliga aktiviteter runt om i Sverige och vi på Naturvårdsverket jobbar med olika insatser för att förebygga och reducera utsläppen, säger Ingela Hiltula.

Parallellt med nationella åtgärder fodras fortsatt arbetet i EU och internationellt för att minska tillförseln av både makro- och mikroplaster till hav, sjöar och vattendrag. Sverige bör ta till vara den kunskap som genereras internationellt för att öka kunskapsbasen och utveckla åtgärder nationellt. Vi kan också bidra med egna erfarenheter, till exempel av att bygga en fungerande avfallshantering, eftersom bristande avfallshantering och nedskräpning på land globalt sett är den största källan till marint skräp och mikroplast i världshaven. Avfallshantering, marin nedskärpning och mikroplast är också temat för det sidoevenemang som Naturvårdsverket arrangerar på uppdrag av regeringen på FN:s Havskonferens i New York i nästa vecka.

Redaktionen